Salamandrarna simmar i vassen, gäddan leker på stranden, det är mitt i november och världen står inte stilla bara jag har gått i ide, ligger och sover, det skall jag göra tills det blir april. Om jag kan somna vill säga, här är så mycket oväsen omkring mig, jordbävningar, bomber, bilar som brinner och så är det den här flugan som hela tiden surrar runt mig. Den har kommit in från radion, Lantbruksnytt måste det ha varit, eller något TV program från Madagaskar där det lär finnas ovanligt mycket flugor. Den är stor, glänsande och surrar mig ständigt i örat. Men kanske är det julflugan som kommit och är extra fet i år.

            November finns inte, november står stilla, november är ingen månad man minns. I november kan man göra allt som man inte hunnit med under året. T.ex. borsta skorna, tänderna, håret eller rocken. I november kan man göra allting i lugn och ro av allt som skall göras inför årets slut. November är julmånaden. November är idemånaden. November är den stilla grå månaden då allting står still. Såvida det inte stormar, någon storm som har gått vilse i dimman och inte längre vet vart den skall blåsa. Finns november? Jag vet inte. Utanför Helsingborg finns naturligtvis november. I de pakistanska bergen finns november, men vem vill vara i de pakistanska bergen i november. Ingen, men hur skall ta sig därifrån.

            I november vill jag bara sitta inne och trycka näsan mot fönsterrutan. I november väntar jag på döden men hoppas den inte kommer just denna november. November är mörker, november är som att titta ner i ett svart gruvhål, november är ett mellanrum, november är utan tid.

            November är de tunga skyarnas månad. I november ligger jag stilla. I november ligger jag inbäddad bland löven. I november blundar jag. I november orkar jag inte tänka på våren. I november har världen stannat upp.

<<                      ^^                   >>