Vinter i Pålsjö Skog
Skogen förvandlad till vintrig trollskog; den vita kristallgnistrande snön ligger tjock på alla grenar, tynger ner dem i långa bågar. Varje litet skrynkligt löv som hållit sig kvar på sin kvist är som hade man lagt på dem tjocka tussar av bomull. Marken är vit, allt är täckt av den kalla blåvita snön. Luften är iskall och frisk. Minusgraderna knarrar under fötterna som det annars så sällan gör i våra trakter.
Men det är mars månad och fåglarna trotsar kylan med sin parningssång, luften är fylld av deras dialoger. En koltrast sprätter under en gran, några blåmesar jagar varandra och ett par hackspettar knackar sitt morsealfabet från träd till träd. En ekorre kilar upp längs en trädstam.
Den varma marssolen kryper sakta upp genom de spretiga trädkronorna, lägger ut långa stråk av glittrande guld på markens snö och drar med sig temperaturen uppåt några grader.
Pålsjöpaviljongen står där med snötäckt tak och väntar troget på vårens första kaffegäster. De verkar att dröja, men tar gärna, i väntan på dem, emot gruppbesök från förskolan; glada kängor trummar ekande på trägolvet.