Gudomliga dagar.
Gudomliga dagar har skänkts oss, det må vara för att jag eldat för mycket bensin, eller eldat för lite som en del säger, ja desto mer man eldar desto mindre solljus kommer in, och då blir det kallare. Men hur blev det då varmare?
Medan vi funderar på det njuter vi av den förlängda sommaren och ser solen sjunka ner bortåt Hornbæk plantage. Den smala gatan av guld över Sundet ligger utlagd, skynda på, kanske hinner man över. Men vad skall man där att göra nu när alla har stängt sina sommarhem och åkt till Köpenhamn.
Det brinner i himlens dis och i plantagens tallar. Nu försvinner med solen den gyllene vägen över Sundet, och alla som försökte springa över hamnar i sjön. Kanske de plockas upp av båten till Oslo som just passerar.
Det mörknar över Sundet och kvar finns bara vågorna som slött kluckande skvalpar sin eviga melodi mot strandens glänsande stenar. Några vilsna måsar skränar och undrar vart solen tog vägen. Den går upp i morgon bortom Dalhem, på andra sidan det höga avfallsberget, ni vet, säger jag till dem. Hur nu det går till undrar de. Men det är alltför svårt att förklara. Det tog lång tid innan Påven fattade det, så hur skall då en mås kunna göra det? Men kanske är måsar klokare än påvar.