Instängd
Vad skall jag ta mig till? Jag kravlar omkring under jättestora tidningshögar. Jag försöker ta mig upp till ytan, men ständigt kommer det nya tidningar över mig. Häromdagen tyckte jag mig ha upptäckt en utväg ur dessa massor av kvällstidningar, dagstidningar, veckotidningar, månadsmagasin, gratistidningar och reklamblad. Jag såg ett ljus och kröp mot det, men hade inte hunnit långt förrän nya tidningar vräktes över mig och jag trycktes hårt av de tunga massorna mot botten av den enorma behållare som jag är instängd i.
Det började med att jag en dag, ja det var sent på kvällen och vi hade hållit på hela dagen att slänga ut gamla tidningar som samlats på stolar, bord och golv. De hade samlats under månader, men nu skulle allt ut om det hunnit bli läst eller inte. åtskilliga gånger fick jag springa med tunga kassar till återvinningscontainern. När så den sista skulle tömmas var containern så full att jag fann mig tvungen att klättra upp på tidningarna och hoppa upp och ner för att trycka samman dem. Men det måste ha funnits en tom ficka i containern, ty plötsligt fann jag mig nersjunken i den, hjälplöst fångad och oförmögen att röra mig. Jag ropade på hjälp, men ingen kunde höra mig och alla mina ansträngningar att ta mig upp var förgäves.
Vad som måste ha varit många timmar senare, hörde jag en lastbil, kände att min behållare började skaka och att jag plötsligt tillsammans med alla tidningarna föll handlöst in i ett totalt mörker. Jag var nära att kvävas och kunde inte röra mig. Jag förstod att nu hade jag blivit tömd i återvinningsbilen.
Efter många uppehåll för att hämta mer tidningsavfall stannade bilen och allting började röra på sig. Nu äntligen skall jag kunna komma ut tänkte jag. Trycket mot bröstkorgen lättade och tillsammans med pappersmassorna rasade jag med dem ner i en enorm behållare. Jag skrek allt vad jag orkade när jag föll och ett ögonblick skymtade jag ljus. Men ingen hörde mig och snart var allt åter mörker och kvävande press mot min kropp.
Så befann jag mig här där jag nu är, kravlande omkring under tyngden av all världens nyheter och reklamblad, förtvivlat sökande en väg ut ur de påträngande trycksakerna. Under mig kan jag höra papperskvarnen mala och känna pappershögen sakta sjunka undan.
Sven Börtz