Min älskade.
Min älskade av Gud, min älskade av jorden. Kvinna gudomliga evighet, din ljuva vind som smeker min hud, jag ler i ditt sköte, jag älskar dig,
Så skön så gudomlig som våren idag, natten så len som din hud, regnet dina tårar sköljer mig ren, varje steg jag tar så är du vid mig, oändligt borta, borta över hav brinnande i solen, i mig så nära som jorden, i evighet försvunnen, är du i mig min älskade.
Din kropp är gräset, som bränner mina läppar, ditt hår är vinden, som jag flätar i mina händer.
älskade försvinn ej mer, låt mig vara i dig. Borta, borta, dränkt i ditt hav av vita blomster i tusental, av blad som smeker mitt huvud. Min älskade, du är jag, jag är du,
min älskade.
Så säger jag dig detta i natt, i natt då jag försvunnit och uppgått i dig. Jag försvinner och allt djupare tränger du in i min själ. I natt skall jag inga tårar fälla, i natt skall jag le och kyssa dina läppar. I morgon då jag trampar på jorden, då mina fötter sargas av sanden, då är din själ i dina ögon, då är din kropp på jorden, vätt av mina ögons tårar. Min kropp i sanden som fågeln i skyn.
Om du vore här i morgon, i morgon söker mina händer ditt hår din hud dina läppar mot mina, min älskade. I natt sover du i mig, borta i eviga dis i nattens oändliga sol.
Kom, kom hit till dig, bekräfta mina tårar av glädje, som är ditt regn i natt, som är din gråt och hela mänsklighetens klagan. Din sång din gudomliga ljuvhet, låt
mig se dina ögon, låt mig smeka ditt bröst, låt mig bränna dina läppar, i morgon, i morgon. Låt mig viska dig detta såsom jag i evighet har gjort.
Sven Börtz