Inga hinder
Stora snöhögar hindrade vår färd, isberg tornade upp sig framför oss, snöstormar gjorde oss blinda, men vi lät oss inte stoppas av dem. Vi vandrade över stora glaciärer, hoppade över djupa glaciärsprickor och kanade nerför isklädda bergsstup. Vi besteg snötäckta bergstoppar och klättrade ner i djupa raviner. Vi simmade över floder och vadade genom träsk, fulla av krokodiler och giftiga ormar.
Djupa skogar och djungler som var ogenomträngliga trängde vi trots det igenom. Vi vandrade över oändliga stäpper och glödheta öknar, kämpade oss genom sandstormar, utan att gå under av hunger och törst. Vi åt ormar och drack gyttjigt vatten och var när att dö. Vi kämpade oss genom horder av farliga djur. Kobror och skallerormar kunde inte skrämma oss.
Vi fäktade oss fram bland svärmar av tsetseflugor och malariamyggor. Vi gick genom områden med fruktansvärda epidemier. Med små flottar seglade vi över oceaner. Krigsskådeplatser och städer som bombades stoppade oss inte. Vi tog oss fram genom städer fulla av narkotikaligor, mördare, tjuvar och banditer. Vi korsade oförväget motorvägar, klättrade över höga betongmurar och kröp fram i milslånga kloaktunnlar.
Man skulle kunna tro att vi kom fram dit vi skulle, men det gjorde vi inte. Vi kämpar vidare och hoppas att vi trots alla hinder till slut skall komma fram. Då och då vilar vi oss för att hämta nya krafter.